Addicted To You

Video

Precis så var det – och äntligen är det på väg att gå över…

Gråt

När väl gråten kommer, vill den aldrig ta slut…

Svar till en kommentar

Jag fick en kommentar, där skrivaren önskar att jag ska beskriva hur jag fick hjälp genom homeopatin och hur jag bäst kom tillbaka till livet igen…
Först och främst, tack för din kommentar, det är så roligt att få:)

Och min följdfråga blir då; menar du hur jag fått hjälp utav homeopatin utifrån min Fibromyalgi, eller utifrån mitt utmattningssyndrom?

I inlägget ”Hur jag mår efter homeopatbesöken” skriver jag en del om hur min kropp har reagerat på homeopatin.

I inlägget ”Homeopati” skriver jag lite om hur homeopatin fungerat, om tänket kring kroppens egna läkningsförmåga.

Utifrån utmattningssyndromet, så har jag i Arbetsträningsdagboken skrivit en massa om att vara sjuk i utmattningssyndrom och vägen tillbaka.
Jag hade aldrig kommit tillbaka så fort om jag inte haft turen att komma  med på Stressrehabs program för drabbade med utmattningssyndrom.
Att genom KBT få lära sig om kroppens reaktioner och att sakta, sakta lära sig  förändra sitt beteende så att jag inte fastnar i ”stresshjulet” igen.

Det är det, som det handlar om; att förändra sitt beteende, ta hand om sig själv, lyssna på sin kropp och att lära sig att säga ”nej”, att inte vara överallt…

Att sova det som behövs, att motionera det som behövs, att äta det som behövs, att ge sig själv tid att pausa, på det sätt som passar en bäst.

För mej så pausar jag bäst med en promenad UTAN musik och annat prat i öronen, att bara gå i tystnaden med naturens ljud omkring eller att sätta sig i en lugn vrå och ta 5 djupa andetag, gärna med slutna ögon och känna hur axlarna sjunker och lugnet strömmar in i kroppen…
Eller det bästa; en fisketur – ut i naturens sköna vilorum.

Men man måste prova sig fram – med tålamod – vad som passar bäst för en själv…

Det är ett tålamodsprövande jobb, som SKA ta tid, för att ge långsiktigt resultat.

Jag svara gärna på frågor kring båda Fibomyalgi och Utmattningssyndrom.

Kärleken är

På FB, så såg jag några fina ord:

”Kärlek är inte att sova, eller att ha sex tillsammans…
Kärlek är empati, omsorg, respekt, trohet, att sakna sin partner, rädslan att förlora den tid för och med varandra, tankar på den du älskar när ni inte är tillsammans och de små kärleksfulla handlingarna var dag.
Kärlek är något man måste få och vårda, för att få behålla.”

Jag kan till viss del, skriva under på dessa ord, men jag skulle vilja göra några tilläg:

Kärlek är visst att sova tillsammans.
Att få lägga sig bredvid, nära den man älskar, känna doften och värmen från dennes kropp.
Att kunna krypa ihop, tätt tillsammans och somna…

Kärlek är också att ha sex.
På lika villkor, med ömsesidig respekt.

Jag längtar efter att ha någon att komma hem till efter jobbet.
Att få vara den som någon kommer hem till efter sitt jobb.

Att veta att någon älskar en och att jag kan och vågar älska tillbaka.

Jag pratar inte om att äga varandra, att spendera varje tid på dygnet, varje timme, minut, sekund tillsammans.

Precis som det står ovan, …”tankar på den du älskar, när ni inte är tillsammans…”
Få och kunna skicka fina ord eller tankar via dagens teknik – ge värme.

Att inom sig veta att man betyder något för någon, som finns där…
Att man är ett ”vi”…
Att tillsammans kunna dela vardagens bestyr med bilar som krånglar, saker som ska hämtas och fixas, att gemensamt avlasta varandra.

ont, det gör ont…

Sjung som Lena PH…

För så är det.

Har tokont – överallt.

För det är ju inte nog med kotförksjutning/artros i ländryggen utan jag har de senaste dagarna insett att det nog är Fibromyalgin, som har ett j ä t t e s  k o v  också…
Det första på säkert 2 år…
Det värsta är när jag är ute och går, hur det liksom sliter och drar i musklerna och vävnaderna, precis som att de ska slitas av.
Och hur benen domnar…
Det är svårt att förklara känslan men det gör så ont, att jag måste stanna upp ett slag…
Om det eror på Fibron, eller ländryggen – det vete ju endast f*n.

HUR ska det gå till helgen, när vi ska på en SM tävling i pimpel i en gren som kalls för Mormyska…
Tur det är så roligt:/!