Har tittat tillbaka lite, på åren som gått och hittade årskrönikan för 2011, som jag totade ihop:) Det är lite långt, asch, det gör inget – jag lägger hit det ändå och den som orkar får läsa:O)
Januari
Väger in mej den 3 januari på 78,7 kg och med måtten 87 cm i midjan, 97 cm runt magen och 103 cm runt rumpan.
Startar med 2 veckors mjukstart, både för kropp och själ och kör sedan igång på allvar med 5 dagars attack och då ser det ut så här den 21/1:
- 5.1 kg - 5 cm runt midjan - 6 cm runt magen - 2 cm runt rumpan
Månaden fortsatte så med cruisandet, dvs varannandag proteindag/protein grönsaksdag och det hände väl inte så mycet, hamnade i en ev de där eländiga platåerna och gick t om upp ett halvt kilo, men stretade envist på. Till saken hör ju att jag även var sjukskriven för utamttningssyndrom och det har jag lärt mej under årets gång att stressen absolut inte gör det enklare för kroppen…
Februari
stretade envist på med Dukandieten och det bästa av allt, är ju hur bra jag mår av den!
Den 14/2, på alla hjärtans dag, så var siffrorna lite annorlunda:O)
- 7,1 kg - 9,0 cm runt midjan - 10 cm runt magen.
Rumpan vet jag inte, för tydligen så mätte jag inte den, eller så var måtten densamma…mysko…
Jag märkte ett något förändrat matbeteende. Jag hade börjat lägga ner besticken mellan varje tugga och tugga färdigt, innan jag lastade på mer – vilket gjorde och gör att jag äter mycket långsammare än tidigare…
Sötsugen var som bortblåst – jätteskönt.
Semledagen kom och passerade och jag åt inte en endaste semla! Jag som annars brukade äta typ 10 stycken innan fettisdagen var över…
Jag märkte också att jag behöver ha ett jämt intag över ätandet; helst äta något var tredje timma är det optimala, för då hinner jag inte få den där värsta hungern och man skulle kunna länsa skåpen på ALLT!
Formen fick sej en svacka, när jag fick så ont i kroppen och efter ett homeopat besök, så visade det sig att det var gallbesvär som spökade, så det fick bli äggfritt en period:( Synd, då ägg är en så bra protein källa och så lätt att ha med sig ut…
Den 20 februari så såg siffrorna ut så här:
- 7,4 kg - 10 cm runt midjan - 11 cm runt magen - 7 cm runt rumpan
Började märka här, att naglarnas kvalite var helt otroliga! 
Det var så roligt att måla dem och greja:)
Mars
Tävlingsperioden i pimpel började i slutet på februari och ökade i mars:) Mina stackars fina naglar, fick leva ett hårt liv:/
Jag öppnar maggotburken med tummen och då går det såhär:) Bytte taktik, efter detta missöde och började öppna med tänderna:p
Den 10 mars, så hade jag filat på siffrorna lite:O)
- 8,7 kg - 12 cm runt midjan - 12 cm runt magen – 9 cm runt rumpan
Mars blev som en rörelsernas månad med alla pimpeltävlingar och alla promenader jag började med…
Det blev en del exprimenterande med medhavda matsäckar och den bästa för mej, var att ta med en helg grillad kyckling:) Lite kladdigt, men mättande.
April
Kom och jag vägde in mej:)
Nu såg det ut såhär; - 9,4 kg - 12 cm runt midjan - 13 cm runt magen - 9 cm runt rumpan
Det ser bra ut:O) att på 2 ½ månad som duktig Dukanare, lyckas gå ner lite drygt 9 kilo och så många centimetrar runt om!
Man märkte även att huvudet inte riktigt hängde med…
När vi var på Mormyska SM och på middag på kvällen, uppklädda, så undrade jag nästan själv, vem det var som var så fin i klänningen:) Jag tittade neråt på mej själv och förstod inte riktigt att den smalare kroppen var min…
Motivationen var det lite si och så med, men jag stretade på…
Var iväg på tjejfiskehelg och hade några söna dagar, visserligen så lös solen med sin frånvaro, men vad gör väl det, när man har trevligt sällskap!
En och annan fisk blev det också:) 
Gruppterapin på Stressrehaben hade även den kommit igång och den var krävande, så det blev lite mycket ibland… Försökte komma igång med olika motionsprogram, men motivationen var inte riktigt där.
Fick dock Motion på recept av sjukgymnasten och började med att promenera 30 minuter 2 ggr om dagen – varken mer eller mindre. Detta för att få bort tävlingstänket, som jag så lätt fastnade i.
Maj
Den 13 maj så blev det viktkoll igen:
- 11,1 kg - 12 cm runt midjan - 14 cm runt magen - 11 cm runt rumpan
Jag sjönk ner i en ganska djup depression som var oerhört jobbig för oss alla i familjen. Jag ordinerade mej själv 3 promenader om dagen, då jag kände att jag mådde så bra av de där små rundorna. Annars var det mest att se tiden an, gå på gruppträffarna och jobba,jobba,jobba! Märkte att jag började ”straffa” mej själv, genom att äta saker jag inte tål, dvs icke laktosfria produkter och kolhydratrika matvaror och det gjorde ju inte saken bättre…
Mellandottern fyllde 18 och det firades med fest, förståss:) Vi hade familje fest på hennes födelsedag och så fick hon ha kompisfest då helgen kom. De är så rara våra ungdomar!
Helgen efter det, så var det Kulturnatta och Mellan och hennes klass och vår extrason, skulle uppträda där. Vi fick se både dans och härligt gitarrspel!
Sista helgen i maj, så var jag iväg på klassfest:O) 30 år sedan vi gick ut nian – helt otroligt vad tiden går…
Det blev en bra avslutning, på en annars rätt så tung månad…
Juni
Vi började juni med att åka på lite latledighet. verkligen välbehövligt för oss båda. Vi fick följa med en fiskekompis ut och trolla efter Vattudals öring och killarna var så snälla med mej att jag fick drilla in en öring, som visade sig väga 4580 och vara 75 cm lång:) .jpg)
Helgen därpå, så var vi ut i havet med vår egen båt och då fick jag en på 2,5 kg: 
Hamnade på en sån där förtärande platå och pendlade mellan 67-68 kg och det hände ingenting…
Den 24 juni så hade jag gått ner till 66,4 kg, alltså – 12,3 kg!
Fiskandet fortsatte och vi var iväg och fiskade lite abborre. vid ett tillfälle, så packade en av hundarna med sig själv och det fick han så gärna så:O) 
Tyvärr, så är han borta nu, vår älskade Ceasar- vi saknar vår fiskekompis så…
Juli
Fiskeförösken fortsatte. Vi var ut på en tur och det var en liten kravallöring, som rörde till det hela för oss – men man bara skrattar åt eländet, klipper,knypplar, trasslar och börjar om:O)
I juli så hade jag hållit på med Dukandieten i 6 månader och jag fick mej en fin resultattabell att visa upp:O)
|
Startdat;3/1
|
|
Totalt
|
|
Startvikt;78,7 kg
|
7/7 65,1 kg
|
Tot; – 13,6 kg
|
|
Midja; 87cm
|
Midja; 73 cm
|
Tot; – 15,0cm
|
|
Mage; 97cm
|
Mage; 82,5 cm
|
Tot; – 14,5cm
|
|
Rumpa; 103 cm
|
Rumpa; 92 cm
|
Tot; – 11,0cm
|
Det är så man inte kan tro det riktigt, när man ser minussiffrorna:)
Jobbandet med mig själv och livet pågick ständigt och det började att hända saker. Depressionen var itne riktigt lika djup, men inte bra.
Jag kunde se lite ljusglimtar och det gjorde livet lite enklare…
Augusti
I augusti, var det precis ett år sedan jag bestämde mej för att ta tag i vikten. jag började med viktklubb.se och gick ner 2 kilo, men stod sedan och stampade på samma ställe, till jag började med Dukandieten.
Så på ett år, så hade jag gått ner sammanlagt 15 kilo!
Jag gav mej på en armhävningsutmaning, som var riktigt trevlig. funderar på att återuppta den efter nyår – ni vet, ett litet nyårslöfte, kan man säga… MEN göra ett annat upplägg…ska fnula på det där…
September
Började med lite förkylning i familjen, som jag motade med vitaminer och klarade mej…
Regnet öste mest ner och det var en grå början på månaden.
Lite tjejfiske hanns dock med, mellan skurarna och det var som alltid, trevligt!
Mellandotter gick modell och mamman var såklart mammarazzi och var där och fotade:)
Finalklänningen är inte helt fel:)
September är min fyllår månad, så det blev lite kalasande.
Lovade mej sj älv en marängswiss esom jag har svårt att hitta någon tårta som jag kan äte, ja förutom Swartschwaldtårta då:) 
Skrev ihop en liten summering över hur Dukan varit för mej, gjorde jag och i slutet på september, så åkte jag iväg med tjejfiskeklubben Fjällorna på en utbildningshelg för oss lokalansvariga i Älvkarleby.
Oktober
Var som sagt på den där utbildningshelgen för lokalansvariga i tjejfiskeklubben Fjällorna. vi brainstormade och pratade, skrattade en massa! 
Jag började må så pass bra att jag kände att livet, så sakteliga började komma tillbaka – det var skönt.
Handarbete har alltid legat mej varmt om hjärtat, men värk i händerna har satt stop för det, men sedan jag var till homeopaten, så är den i stort sett obefintlig, så jag började smyga mej på handarbetet igen, med små alster.
En av mina söta, busiga hundar tror han är katt:O) Det var itne bara en gång, som jag kom hem till detta: 
Började med arbetsträning. Mitt nya liv, var på gång:O)
Visst, det var förknippat med mycket ångest och i början så hade jag fullt sjå att vara kvar inne på avdelningen utan att vilja ”rymma”, men det blev bättre och bättre allteftersom veckorna gick…
jag blev lite ”tråkig” och höll fast vid rutiner; lägga sig samma tid, kliva uppp samma tid åt i stort sett likadan mat varje dag, gick samma motionsrunda varje dag. Men jag tror jag behövde det, för att klara av de stora förändringarna som började ske.
Jag startade en Arbetsträningsdagbok för att kunna ha och gå tillbaka och läsa i, både då det var med – och motgångar och den har hjälpt mej tiktigt bra. Jag hoppas att även de som läser den, blir lite peppade och ser att det går!
Vikten ökade något, men jag tror att det berodde på den ökade belastningen och med den det ökade stresspåslaget i kroppen, för 120 i vilopuls, är lite mycket:p MEN jag visste ju vad det berodde på, så jag bara härdade ut och den lade sig på den nivå under hundra iaf efter några veckor…
November
Arbeträningen fortgick och gic så s måningom över i 25 % arbete och i slutet på november, så började jag arbetsträna upp mot 25 %; dvs 25 % arbete och ökade på med 30 minuters arbetsträning varje arbetsdag.
På slutet av arbetsträningen, så kände jag mej lite frustrerad över att se att arbetskamraterna hade mycket jobb och där satt jag som den värsta påsen och gjorde ingenting – men det är ju det som är meningen, att träna upp uthållighet och förmågan att arbeta, för att sedan när man kommer u jobb, klara av det utan att få någpt bakslag – förhoppningsvis… En arbetskmrat påpekade att det var väl ett friskhetstecken om något, att jag såg och det kunde jag ju bara hålla med om!
Jag toppade november, med att pressa ihop käkarna på nätterna, så till den milda grad att jag dels väckte maken och dels bet sönder tänderna, så jag fick börja dejta tandläkaren.
December
Vikt och mått står sig lika som i juli. Dvs runt 65-66 kg och måtten är desamma – det är ju skönt det att jag på något sätt hittat en bra matrutin, så att vikten håller sig.
Skulle nu bara vilja hitta en bra träningsform också. Sneglar lite på träning med gummiband eller pilates – ska forska lite mer i den biten innan jag bestämmer mej.
Jag arbetstränade upp mej till att kunna börja jobba 50 % veckan för jul och det var fantastiskt skön!
Att komma i jobb, helt i patient vården, kändes fantastiskt! Vilken vinst:O)
Det hade aldrig gått, utan mina fantastiska arbetkamrater och en förstående föräskringskassa – ja, jag har haft tur, det förstår jag…
Jag måste även rikta ett stort tack till min familj, för allt stöd jag fått!
Och mina bloggkompisar som k ommit med glada tillrop och pepp!
Jag läser ofta hos er, men har inte alltid orkat kommentera.
Det här var en ganska rolig grej att göra en sammanfattning av ett år:)
Få se; Lagt om kosten och med det fått både en ren hälsovinst och en hälsosam viktnedgång på totalt 15 kg på ett år.
Blev sjukskriven för utmattningssyndrom, men har under ledning av stresskliniken kunnat arbeta mej tillbaka till en början på den nygamla Kin@
Ja, det har hänt mycket:)
