Det allra värsta jag vet, är när man sitter i samtal med någon och hjärnarn blir helt TOM – det man tänkt säga, bara försvinner och man glömmer bort vad man stänkt säga och sagts…

Det är jätteruskigt…

Det är inte den ”vanliga” glömmet, utan man blir totalt tom i bollen och folk tror man är knäpp – det är svårt att förklara…

Ibland så kan jag bara små bläddra i en veckotidning, typ Hemmets eller något, för jag kan inte koncentrera mej på att läsa texten…
Likadant med böcker, ibland går det, ibland går det inte…

Ska jag lära mej något nytt, så tar det så otroligt på krafterna, för jag måste koncentrera mej till 200 % p åvad som sägs…

När jag skrivit ett inlägg – här t ex – så får jag läsa genom det några gånger och ofta rätta stavfel – för ibland så kan man undra vad jag skrivit:)

Jag brukar skylla på att ”fingrarna är för snabb för hjärnan”:p