Ibland undrar man om man är dum eller smart…
Har ju egentligen hittat rätt form av medicinering med Alvedon, Tradolan och Ibumetin…
Men så i de stunder, när det känns bättre, så får jag för mej att jag kan skippa Tradolanet – det är ju så vanebildande, har jag blivit varnad för…
Nu har jag för andra gången, på en period, inte tagit Tradolan tabletten på kvällen, i tron att det går ändå och vad leder då detta till:(?
JO, en stel och värkande kropp som behöver minst 1 ½ timme på sig att komma igång, med endast Alvedon och Ibumetin…
Nu var jag ”duktig flicka” igår kväll och tog mina tre piller, när jag gick isäng och i morse när jag klev upp, så var det en markant skillnad – det är bara att erkänna…
Skämmes på mej, som utsätter min kropp för detta – ska inte göra om det, det klovar jag – kära kropp!
Så kan jag berätta en nyhet:
Jag har tagit mej i kragen!
Nu ska jag verkligen börja träna!
Det som mognat i huvudet några veckor, ska nu bli av!
Och det framförallt, sedan jag besökte Bilkåristerna – som jag är medlem i – och kände verkligen en längtatn tillbaka till dem, att få hugga i med någonting, göra någonting – typ köra lastbil:)
Ja, jag har lastbilskortet…
Det är min uppgift i Hemvärnets Insatsstyrka – jösses…
Sjukdom har ju kommit ivägen, men nu så känner jag mej taggad att ta tag i det igen, så nu måste man sätta fart på dököttet!
I lagom takt, lagomt fort och i lagon dos…
Kan andra med fibro, träna, så kan jag!
Basta!
Ni kan följa min träningsdag bok här:
Hm…
Var har jag nu stegräknaren då?!?
